1. feb, 2017

Dizza Alcohol

Dizza Alcohol

För inte så länge sen blev jag av en kvinna kritiserad för att Länkrörelsen bara pratar om hur man skall komma ifrån sin alkoholism men ingen talar om hur man skall förebygga den.

Man kan tappa dragen för mindre vill jag lova, att det var så enkelt som att aldrig ta den första supen ville hon inte gå med på. Man ska väl kunna ta ett glas vin eller en öl eller till och med en grogg utan att för den skull bli alkoholist var hennes sarkastiska svar. Ja, det är väl frågan det…

Vad jag vet så har alla alkoholister börjat på samma sätt, ingen har väl tippat i sig en hel flaska första gången de smakade sprit och därmed blivit alkoholist på kuppen.

Nej, vem har talat om en hel flaska menade hon, ett glas då och då måste väl duga. Det där att det började med lite och slutade med mycket fick jag inte henne att förstå. Hon vill så att säga ha groggen kvar med ändå dricka upp den. Det enda man kan säga i förebyggande syfte är, att den som aldrig dricker något blir heller ingen alkoholist, hur mycket eller hur lite man kan dricka innan man är i farozonen är individuellt och inget som kan ges ett exakt besked om.

Om allt hade varit så enkelt hade nog inte problemen sett sådana ut som de gör, men att sätta gränser i absoluta mängder är helt ogörligt. Det finns personer som kan dricka hela livet stora mängder alkohol och ändå ha en bra kontroll hur de har det med begäret, de kan styra det som det passar dom. Andra återigen behöver inte alls dricka mycket förrän det är begäret som styr dom. Om det finns medicinska termer att utveckla den problematiken på, så är det i varje fall inte möjligt att närmare bena upp det här men det troliga är väl att det inte finns någon exakt vetskap på det området.

Det enda vi vet är att det finns människor som inte alls tål sprit, det är eskimåer, indianer och en del människor på östra sidan av vårt klot. Detta lär bero på att den nordiska rasen inte har de kemiska substanser som de övriga har, det lär vara samma kemiska ämnen som finns i antabus, nämligen Tetra-ae-tyl tiuradisulfid. Eskimåerna och andra är alltså födda med denna motverkande substans i kroppen. Detta är naturligtvis praktiskt och bra men jag är inte säker på att min sageskvinna skulle uppskatta det.

Vad finns det för något annat man kan säga om förebyggande åtgärder. Ja, ett är givetvis det sällskap man föredrar att vistas eller kampera ihop med. Umgänget har en enorm betydelse i alla sammanhang. När det gäller umgänget så kommer också jobbet in i bilden, vissa yrken är mer utsatta än andra. Vi vet ju alla att affärsmän, journalister bl.a., har ett svårt jobb med balansgången att klara spritförtäringen och ändå vara helt klar över att det finns gränser för vad som kan vara tillåtet. Det verkar som om den som har ett självständigt arbete under stort ansvar kan utveckla en utlösande faktor för att stärka sig med alkohol och på det sättet förstärka sitt självförtroende inför svåra uppgifter. Andra kan följa med i ruljansen av ren slapphet utan att tänka på följderna, eller andra återigen måste ge vika för ett visst kamrattryck. På äldre dar är det väl mest ensamhet och tristess som kan vara avgörande. Oföretagsamhet att engagera sig i någon hobby eller annan aktivitet är en vanlig orsak till konsumtion av brända och destillerade drycker. Varianterna av orsakerna till ett missbruk är väl nästan lika många som missbrukarna, men för att förebygga det på det sättet som min frågande kvinna ville genomdriva är bara drömmar.

Red.